**ab25** Vad händer med de nya standardavtalen i byggbranschen
?
ab25 är arbetsnamnet på de nya allmänna bestämmelserna som ska ersätta ab 04 och abt 06. Målet är att modernisera spelreglerna för entreprenader så att de bättre stämmer med hur byggbranschen faktiskt fungerar i dag med digitala modeller, hög tvistetakt och ökade krav på samverkan.
Här går vi igenom vad som är på gång, vilka delar som förändras mest och vad du som beställare, entreprenör eller konsult behöver börja fundera på redan nu.
Ab25 varför nya standardavtal behövs
De nuvarande standardavtalen, ab 04 och abt 06, är väl inarbetade. Samtidigt märks flera brister i vardagen:
– De är skrivna för en mer analog bransch.
– Tvister om äta, tidsförlängning och felansvar tar mycket tid och pengar.
– Krav på samverkan och digitalisering har vuxit, men avtalen ligger efter.
BKK:s mål med ab25 och abpu 25 kan förenklas till några huvudspår:
– Tydligare och enklare regler som minskar risken att parter tolkar olika.
– Fokus på samarbete, kommunikation och lojalitet för att bromsa tvister.
– Bättre stöd för digitala arbetssätt, särskilt användning av digitala modeller (BIM).
– Bättre balans i riskfördelningen så att alla parter ser avtalen som rimliga.
När de nya avtalen kommer i skarp version är osäkert. Remisstiden för förslagen har varit öppen, och det talas nu om att standardavtalen kan lanseras först runt 2027 därav snacket i branschen om ett framtida ab27.
Nya regler om lojalitet och kommunikation
I ab 04 och abt 06 nämns lojalitet och samverkan mest i förordet. Det är mer som en uppmaning än en regel. Juridiskt väger det ganska lätt.
I ab25 lyfts detta in som egna paragrafer:
– Parterna ska samverka och agera lojalt mot varandra.
– Parterna ska ha god kommunikation och underrättelser ska vara ändamålsenliga och som huvudregel besvaras.
Vad innebär det i praktiken?
– Det blir lättare att hänvisa till avtalsbrott när en part medvetet sitter tyst trots att den ser att motparten är på väg mot problem.
– Det skärper kraven på att reagera i tid: en beställare som ser brister i planering, eller en entreprenör som ser otydliga handlingar, förväntas säga ifrån.
– Det understryker allt det som redan följer av allmän lojalitetsplikt enligt rättspraxis, men som hittills varit mer juristkunskap än vardagsverktyg.
Den stora förändringen är alltså inte att lojalitet uppfinns på nytt. Skillnaden är att lojalitet nu skrivs in som ett tydligt avtalsvillkor. Det gör regeln mer användbar i tvister och mer styrande i vardagen.
Digitala modeller blir riktiga kontraktshandlingar
En av de största nyheterna i förslagen till ab25/abpu 25 är anpassningen till digitalisering. Digitala modeller har länge använts, men avtalen har släpat efter juridiskt.
I förslagen ser vi bland annat:
– Definition av digital modell: en samling av objektsbaserad digital information inklusive länkad information.
– Definition av handling: både analoga och digitala handlingar, inklusive digitala modeller.
– Regler om digitala modeller som kontraktshandling med plats i rangordningen.
Konsekvenser som märks direkt:
– Modellen får företräde framför beskrivningar och ritningar om det finns motstridiga uppgifter, med ett viktigt undantag: mått med siffror eller bokstäver gäller före mätning i modellen.
– Den part som lämnar en modell ansvarar för funktionalitet och tillgänglighet under entreprenadtiden.
– Versioner ska kunna spåras, så att det går att se vad som gällt vid anbud, vid produktion och vid ändringar.
– Modellen ska, om inget annat avtalas, kunna läsas i öppet dataformat.
För att använda digitala modeller på ett säkert sätt behövs också:
– Klara regler om nyttjanderätt till modellen.
– Tydliga rutiner för avisering av ändringar i modell ett digitalt moln på ritningen.
– Egna processer för granskning och godkännande av digital information, så att inte fel smyger in obemärkt.
Här ligger ab25 långt närmare verkligheten ute i projekten än dagens standardavtal.
äta-arbeten Och ändringar ännu viktigare att vara tydlig
Äta-frågor har länge varit det mest konfliktfyllda området i entreprenader. Samtidigt har offentlig upphandling fått stramare regler för kontraktsändringar i lagstiftningen (LOU, LUF m.fl.). Både Konkurrensverket och domstolarna har pekat på risken att äta-hantering används på ett sätt som i praktiken blir otillåtna direktupphandlingar.
I diskussionen om nya ab25 finns några tydliga trender:
– Bättre koppling till upphandlingsreglerna: standardavtalen behöver hänga ihop med reglerna i 17 kap. LOU om ändringar.
– Tydligare krav på värdegränser, avisering och dokumentation vid större tilläggsarbeten.
– Mer fokus på att skilja på:
– rena kontraktsarbeten,
– likställda äta (t.ex. bristande kalkylförutsättningar),
– och ändringar som är så stora att de kräver en ny upphandling i offentlig sektor.
För dig som jobbar med upphandling innebär det:
– Större behov av att planera flexibilitet i kontraktet redan från början, exempelvis genom genomtänkta ändrings- och optionsklausuler.
– Hårdare krav på egen kontroll innan du accepterar större äta-paket, särskilt i offentliga projekt.
– Vikt att vara försiktig med standardformuleringar de kan ge större svängrum än upphandlingslagstiftningen tillåter.
Processer, bevis och ansvar mer struktur, mindre chansning
Många färska domar inom entreprenad- och upphandlingsrätten pekar åt samma håll:
– Domstolar kräver bättre bevisning för hinder, kostnader och tekniska svårigheter.
– Vi upplever att räcker inte. Det behövs:
– kalkyler,
– tekniska utlåtanden,
– dagböcker och loggar,
– och tydliga kopplingar till avtalet.
Ab25 knyter an till detta genom att:
– Betona vikten av ändamålsenliga underrättelser både i form och innehåll.
– Förstärka kraven på struktur runt ändringar: avisering, kalkylering, värdering och dokumentation.
– Lyfta in befintliga rättsprinciper, som lojalitetsplikt och god kommunikation, som tydliga avtalsvillkor.
Fördelen för alla parter är att spelplanen blir mer förutsägbar. Nackdelen är att utrymmet för improvisation minskar. Avtalet kommer helt enkelt kräva mer ordning och reda.
Vad du kan göra redan nu
Även om ab25 ännu inte gäller i skarp version går det att förbereda sig. Några praktiska steg:
– Se över era interna mallar för entreprenadkontrakt och administrativa föreskrifter. Finns det utrymme att beskriva digitala modeller tydligare redan idag?
– Skapa enkla rutiner för:
– avisering av avvikelser,
– dokumentation av hinder,
– och struktur för äta-begäran och beslut.
– Utbilda projektledare och platschefer i:
– lojalitetsplikt,
– beviskrav vid tvist,
– och hur kommunikationen med motparten påverkar rättsläget.
– Prata igenom era BIM-processer: Vem ansvarar för modellen? Hur versionshanterar ni? Vad gäller om modellen och ritningarna inte säger samma sak?
Den som ställer om i tid kommer att ha mycket lättare att jobba med ab25 när avtalen väl är på plats.
I takt med att nya standardavtal färdigställs kommer utbildningsbehovet i branschen att öka. För dig som vill fördjupa dig i entreprenadjuridik, ab-avtalen och hur de nya reglerna påverkar rollen som beställare, entreprenör eller konsult finns ett brett kursutbud hos ega.se.
