Trikåtyg följsamt tyg för vardag, fest och funktion

Trikå är ett av de mest använda klädtygerna i dagens garderober. T-shirts, leggings, mjukisbyxor, barnkläder, underkläder och klänningar många av plaggen som används mest i vardagen är sydda i trikåtyg. Hemmafixare, hobbysömmerskor och professionella ateljéer uppskattar materialet för kombinationen av komfort, rörelsefrihet och formstabilitet. Samtidigt skiljer sig olika trikåer mycket åt, både i känsla, fall och hur de ska hanteras vid sömnad.

Den som vill sy i trikå behöver förstå vilka kvaliteter som finns, hur de beter sig vid tvätt och användning, och vilka tekniker som underlättar i syrummet. Med rätt kunskap går det att skapa plagg som håller formen, sitter skönt och klarar många tvättar utan att tappa varken färg eller passform.

Vad är trikåtyg och hur är det uppbyggt?

Trikå är inte en fibertyp utan en stickad konstruktion. Medan vävda tyger byggs upp av trådar som korsas i rät vinkel, består trikå av trådar som bildar små maskor, ungefär som i en handstickad tröja fast mycket finare. Den här strukturen ger tyget naturlig elasticitet, mjukhet och följsamhet.

De vanligaste fiberblandningarna är:

– Bomull med elastan, ofta runt 95 % bomull och 5 % elastan
– Viskos med elastan, där viskos ger tyngd och fint fall
– Ibland polyestermixar för ökad slitstyrka eller funktionsplagg

Bomullstrikå används ofta till vardagsplagg som T-shirts, leggings och enklare klänningar. Den känns mjuk mot huden, släpper igenom luft bra och är lätt att tvätta. Bomull kombineras nästan alltid med lite elastan för att tyget ska återgå till formen efter användning, i stället för att töja ut sig.

Viskostrikå är tunnare men samtidigt tyngre i fallet än bomull. Den lägger sig närmare kroppen, vilket passar bra till mer dressade toppar, klänningar med fint fall och plagg där en lite lyxigare känsla önskas. Den upplevs ofta sval och len, men kan kräva mer varsam hantering vid sömnad eftersom tyget är mer levande.

För den som vill sy varmare, mer strukturerade plagg finns jogging- och sweatshirttyger. De kan ha flossad avigsida, vilket ger en mjuk, borstad insida, eller öglig baksida som känns lite tunnare men ändå stadig. De lämpar sig för huvtröjor, mjukisbyxor och tjockare tröjor. Tygets tjocklek anges ofta i gram per kvadratmeter (g/m) där:

– Vanlig bomullstrikå ligger runt 210 g/m
– Viskostrikå omkring 220 g/m
– Tjockare joggingtyger ofta 250 g/m eller mer

Den som jämför vikter får snabbt en känsla för hur kraftigt och täckande tyget blir i färdigt plagg.

Praktiska tips: så lyckas man med sömnad i trikå

Den som är van vid vävda tyger kan bli överraskad första gången hen syr i trikå. Tyget töjer sig, rullar ibland i kanterna och avslöjar snabbt om sömmen inte är elastisk. Med några enkla vanor går processen betydligt smidigare.

Först och främst är förbehandling avgörande. De flesta trikåer krymper något vid första tvätten. Därför tvättas tyget i den temperatur plagget ska klara, torkas och stryks innan tillklippning. På så sätt minskar risken för att den nyss perfekta T-shirten plötsligt blivit för kort efter första tvätten.

Vid sömnad används:

– Elastisk söm, till exempel en smal sicksack eller overlocksöm
– Jersey- eller stretchnålar som minskar risken för hoppstygn
– Lätt pressarfotstryck om symaskinen tillåter inställning, för att undvika vågiga sömmar

En vanlig rak söm utan elastik spricker lätt när tyget töjs i användning, särskilt vid halsringningar, ärmhål och grenkil. Därför är en stretchig söm viktig, även på en vanlig hushållsmaskin.

Många tycker att halslinningar och muddar är det svåraste momentet. Ett bra arbetssätt är att:

1. Mätta omkretsen på öppningen.
2. Klippa mudden 1020 % kortare än öppningen, beroende på hur elastisk mudden är.
3. Fördela mudden jämnt runt öppningen och fästa med nålar eller klämmor innan sömnad.

På så vis dras öppningen lätt ihop, vilket ger en snygg, platt halsringning som håller formen.

För nybörjare är stadigare bomullstrikå ofta enklare att hantera än mycket tunn viskostrikå. När grundtekniken sitter blir det lättare att gå vidare till tunnare, mer fallande kvaliteter.

Olika användningsområden från babykläder till loungewear

Trikåns popularitet hänger nära samman med hur kroppen rör sig. Mjuk elasticitet ger frihet i vardagen utan att plagget känns stelt eller begränsande. Samtidigt kan olika kvaliteter ge helt olika uttryck.

Några typiska användningsområden:

– Barn- och babykläder: Bomullstrikå med lite elastan är standard för bodies, pyjamasar, leggings och tröjor. Tyget följer barnets rörelser och känns behagligt mot huden.
– Underkläder och basplagg: Mjuka, tunna trikåer är perfekta för trosor, kalsonger, linnen och T-shirts. Här är god återhämtning i tyget extra viktig så att plaggen inte förlorar formen.
– Kläningar och toppar: Viskos- eller modalkvaliteter med elastan ger snyggt fall och passar bra till figurnära plagg eller plagg med draperingar.
– Jogging- och mysplagg: Tjockare sweatshirttyger används till träningskläder, myskläder och hoodies. En flossad insida ger extra värme och mjukhet, medan öglig baksida ger ett något svalare men fortfarande stadigt plagg.

Den som syr själv kan anpassa passform, längd och detaljer efter sin egen kropp eller efter barnet som ska bära plagget. Möjligheten att kombinera enfärgade tyger med mönstrade ränder, prickar, figurer eller mer grafiska tryck gör också trikå till ett tacksamt material för personliga plagg.

För att få inspiration och hitta rätt kvalitet söker många sig till välsorterade tygaffärer online. Hos Tygpunkten finns ett brett sortiment av trikå i olika tjocklek, materialblandningar och mönster, både för vuxna och barn. Genom att utgå från färdiga sömnadsmönster och matcha dem med passande trikåer från Tygpunkten blir vägen från idé till färdigt plagg betydligt kortare.